Sofia Bengtsson

En livsviktig resa

Mitt första blogginlägg

Wow! 

Nu står det helt still, vet inte vad jag ska skriva, eller jo det vet jag egentligen. Jag skriver varje dag i mina tankar, jag tänker som om att jag skriver en bok för någon att läsa. Därför vill jag blogga, har länge velat det, i flera år faktiskt. Någon sa till mig att blogga, det är inget vettiga människor ägnar sig åt, typ, så jag gjorde  det aldrig. Rädd för att inte passa in bland vettiga människor, rädd för en massa saker faktiskt. 

Hur ofta jag kommer blogga vet jag inte, jag vet heller inte hur mycket jag kommer skriva i varje inlägg, ibland mycket ibland kanske lite. Jag har nämligen väldigt lite energi. Nu orkar jag egentligen inte skriva mer, kanske får räcka för den här gången. En början.

Några ord till bara...

Vem som kommer läsa min blogg vet jag inte heller, jag riktar mig inte till någon speciell målgrupp. 

Jag tror den här bloggen kommer handla om min resa, en resa genom UMS (utmattningssyndrom) ni kommer nog få läsa om delar av mitt liv, vad jag kommit på hittills, ni kommer (kanske) få läsa delar av mina upplevelser från en vårdcirkus, hur det kan vara att ligga på sjukhus. Just den delen, sjukhusdelen, vet jag inte hur mycket eller när jag kommer vilja skriva om det, den delen är något jag ännu inte börjat bearbeta, utan bara än så länge försöker acceptera. 

Ni kommer få läsa om min underbara hund Selma, stunder i stallet, framförallt vad jag kommer på de stunder jag är med mina djur och mina vänner.

Jag är ganska djupt orolig för några saker, vi lever fortfarande med vår stenåldershjärna som ska reagera på stress, det är vår överlevnad, vi ska reagera på hot som kommer utifrån  men vi pratar om minuter/timmar av stress, inte dygnet runt i flera år. Ändå så går allt fortare och fortare och det ställs bara mer och mer krav från alla håll. Hur ska det gå? Känner att jag måste sluta nu, mina ögon värker. Det här med stress och samhället... Oj vad mycket tankar jag har om det. 

Tack för mig! Ta hand om er! ♥️

PS. Layouten kommer definitivt inte prioriteras, men vill ju på sikt att bloggen ska vara fin med färger och bilder och så, 😚l